Jag minns när den kom till Stockholm. Det höll på att bli min sista dag i livet när en takpanna flög över mitt huvud så jag kände den i håret.Vi hoppade in i en Taxi som körde oss hem. Jag var 17år då.
Jag var 5 år och bodde i den värmländska staden Kristinehamn då. Vi hade änglavakt när Gulfs stora bensinstations skylt välte över bilen där vår familj satt och delade bilen i två delar.
Jag var 11 år då, minns hur vi vrängde våra täckjackor med armarna utåt och upp över huvudet som segel, vi tjöt när det lyfte lite och vi flög iväg en bit, kanske inte när det stormade som värst men ändå
Jag var 19 0ch körde min SIlverpil (lätt mc) på 45:an från Alafors ner till Gbg och CTH tidig morgon. Kraftig sidvind vid Surte så man körde med nedlägg åt höger och fick hela tiden torka av mc-glasögonen från salt från havet. På Johannebergskyrkan rullade koppartaket av och stora grenar brös av i parken.
Låg på LV 6 o hade beredskaps vecka. Så vi fick rycka ut o bla. röja en väg med nedfallna träd till Östra sjukhuset. I november hade vi en "fria kriget" övning utanför Göteborg. Det tog 13 timmar att gå 15km bland alla nedfallna träd. Men det var lätt att bygga bivack med granris för hela skogen var ju full med ned blåsta granar.
Började som vanligt som en riktig orkan nå'nstans i Mexikanska Golfen. Dom flesta blir till stormar över svalare Atlantvatten. Märks att det här var långt före all sorts hysteri. En höstinfluensa var en höstinfluensa, en kvinna var en kvinna, en man en man och skithus för tvestjärtar inte i var mans mun eller sinne. Om en svår höststorm var av människan skapad? Frågeställningen var inte uppfunnet än.